Jaså, inte det? Nåja, det är i alla fall för att framhäva skillnaden mellan denna amatörkrönika och de professionella, högtstående ja, närmast gudaingivna analysalster, som presenteras av mina förfarna kollegor på Morningbriefing: använd dessa på rätt sätt och du kommer att bli en ohemult välbärgad aktiespekulant, det kan jag lova!

Själv är jag alltså bara en aktieintresserad springsjas, som när andan faller på och natten faller och ingen ser på, ställer ifrån mig sopkvasten och istället passar på att kluttra ner lite börstips och annat smått och gott till er abonnenters fromma. Men varför "Finansvalpen" då, undrar ni förstås, detta förhatliga epitet? Jo, jag är ju liksom påläggskalv i firman, men "Finanskalven": hur korkat låter inte det? "Läs Finanskalvens krönika!" Det är ju som man vill kalva! Nä nä, tänkte jag, hellre en valp som kalvar än en kalv som valpar! Och så fick det bli. Men nu är det dags att sila snacket och låta dansen kring guldkalven begynna. Får jag lov att presentera Finansvalpens allra första börskrönika!

I min gröna ungdom… ja, jag har varit yngre: jag är en valp - men jag är ingen snorvalp! I min gröna ungdom när jag lärde mig det ädla spelet bridge, fick jag höra ett gammalt talesätt:
"Varför går det omkring så många svältande barn på Londons gator?"
Denna gåta var något som de rutinerade bridgerävarna hånfullt triumferande kunde klämma ur sig närhelst de stal den orutinerade spelförarens höga sidostick med sina små trumfhackor. Svaret på denna gåta var förstås:
"Jo, därför att deras fäder inte har lärt sig att dra ut trumfen i tid!"
Godtrogen som jag i min valpighet är, har jag i alla år trott på detta nys. Men nu vet jag bättre - mycket bättre! För hur mycket pengar kan man egentligen förlora i ett parti bridge? Det verkliga svaret på den Charles Dickens-gamla Londongåtan måste förstås vara:
"Därför att deras fäder inte lärt sig att ta ut sina aktieförluster i tid!"
Sådant kan man verkligen förlora pengar på! Inte korvören och snuspengar, som i bridge, utan riktiga, verkliga förmögenheter - gods och gull.

När jag i min något mindre gröna ungdom hade straffat ut mig från bridgebordet (den där attans trumfen!) och började intressera mig för aktiehandel, fick jag höra talas om någonting som hette stop loss: att man på förhand skulle bestämma en nivå där man säljer med förlust om aktien går åt fel håll - och att man sedan obrottsligt skulle hålla sig till denna plan.
Jag tyckte detta lät nog så bra och intressant, säkert värt att prova någon gång, men var det inte ett jäkla tjat om detta, särskilt i analysbrev och dylikt? Jovisst var det det! Skämdes dom så för sina tips, att dom måste tjata om stop-losser hela tiden? Det verkade ju nästan oseriöst! Kunde dom inte hitta aktier som garanterat går opp? Och för resten, även om en aktie går ner, så vänder den säkert ändå upp till slut - och då är man ju grön i alla fall!
Men - här kommer Finansvalpens lärdom nr. 1: Allt sånt prat är bulldoggsskit! Använd stop loss! Punkt slut.

Det här är en sajt för teknisk analys. Affärsförslagen bygger inte på några fundamentala företagsdata eller fubbiga insidertips - utan på analyser av aktiekursers utveckling, där vi försöker dra nytta av tillfälliga formationer av ordning i ett ofta oförutsägbart kaos. Det betyder att vi handlar med sannolikheter och inte med garantier. Och går det åt fel håll, så kan det ofta gå rejält åt fel håll. Trading med hjälp av teknisk analys bygger på att tjäna så mycket som möjligt när man har rätt, och förlora så lite som möjligt när man har fel - via användandet av strategiska stoppar och vinsthemtagningar. Det handlar inte om att ha rätt varje gång, utan snarare om att vara så snabb som möjligt med att erkänna när man har fel - genom att ta sina förluster kvickt. Det är inte de stora inkomsterna, utan de små utgifterna, som gör oss till börsvinnare.

Bilar har ju nuförtiden inbyggda bromsar, men det är sällan man hör en bilförsäljare vädja till kunderna: "Kom ihåg att använda bromsen när du vill stanna och kliva av! Vänta inte på att världen ska stanna: trampa ner bromspedalen - just precis, den där i mitten - så stannar bilen och därefter kan du svänga eller backa eller vad du vill!"

Vi säljer fordon vi också. Fordon som kan ta dig till dina finansiella drömmars mål. Fordon med inbyggda bromsar. Men till skillnad från i det verkliga livet krävs inget körkort för att få framföra ett fordon i börstrafiken. Man behöver inte ha lärt sig att gasa, svänga eller bromsa. Tvärtom blir övriga trafikanter bara tacksamma för varje gröngöling som kraschar sitt konto mot bergväggen: mer fläsk för hajarna att hugga in på!

Inte heller finns det någon trafikpolis som kommer och kontrollerar att du är nykter och opåverkad av girighet, blå dunster, spelmani eller masshysteri. Detta måste du göra själv. Du är både föraren som fattar besluten och polisen som kontrollerar deras efterlevnad. Men resten - den enkla men tidsödande delen - sköter vi: vi väljer ut lämpliga resmål, kollar vädret och klimatet, beskriver vägen dit och vad du kan förvänta dig när du kommer fram, samt sist men inte minst: var du bör stanna och vända om du råkar ut för landsvägsrövare och banditer!

Alltså, valplektion nr 1: Ge upp efter första motgången! Kicka aktien och gläd dig åt att du tog din förlust så tidigt. Kämpa inte - stanna, kliv ur och blås ballong!

Men usch förlåt, nu har jag väl ändå morrat och skällt alldeles för länge, jag som inte ens har sopat färdigt i fikarummet! En liten valpegenhet jag har, som jag inte kan rå för. Och nu börjar det ljusna också, och jag tycker mig höra Morningbriefing-grabbarna i dörr'n där ute! Uj uj, bäst jag ställer undan den gamla Haldan och låtsas sova, så dom inte märker något. Jag tror jag tar och lutar mig mot kvasten. Zzzz.

Finansvalpen