...om inte den där viktigpettern Efraim Knorrhane hade fjäskat åt sig posten! Men strunt i det! Huvudsaken är ju att jag nu får tillfälle att varna er för den tekniska analysen, som min dotterson Finansvalpen så olyckligt fallit offer för!
Den fundamentala analysen, som bedriver seriös forskning med hänsyn till företagens realiteter, såsom marknader, framtidsutsikter, konkurrenter, expansionsmöjligheter, nyckeltal, omsättning, marginaler, vinster mm, är naturligtvis vida överlägsen den tekniska analysen, som endast bryr sig om en fjuttig liten aktiekurva.

Ett två, ett två – är ljudet OK, eller glappar det? Låt se om det finns någon annan mikrofon här någonstans… Men oj då, vad skådar mitt norra öga! Tänka sig att han har en flaska rött i skrivbordslådan, den lille snorvalpen! Hur gammal är han egentligen? Nej, ungdomsfylleriet skall vi minsann sätta P för!

Aah, förträffligt vin det här: Valpolicella!

Ja, det är inte utan att jag behöver en liten styrketår. Jag har nämligen haft det lite motigt på sistone, främst på grund av en mindre lyckad investering i Enron, där hela mitt pensionssparande gick upp i rök. Vem hade väl kunnat ana att topparna i ett anrikt storföretag skulle sitta och blåljuga hela bunten?

Där är den fundamentala analysen förstås maktlös: när insatta nyckelpersoner ljuger och far med osanning! Lyckligtvis är ju vi människor i allmänhet alldeles förbaskat ärliga och sanningsenliga, särskilt när det gäller ekonomiska ting; folk som fuskar för egen vinning är ju som vi alla vet sjusärdeles sällsynta!

Skål för det! – gulp–gulp–gluup – Aah!

Men ack, vilken gullplutt han är ändå, lille Valpoviç, som bispringer sin gamle morfar i nödens stund och låter honom få vikariera på det förnämliga nattskiftet som golvsvabbare – och till och med få möjlighet att kvarta över här i städskrubben, så länge Morningbriefings ordinarie personal inte får nys om saken!

När vi nu förresten talar om de fula fiskarna vill jag bara säga att ett bra track record minsann inte är allt! Bara för att Morningbriefings analytiker kontinuerligt tjänar pengar på börsen, är det väl inte alls säkert att dom är bäst skickade att lämna börstips till allmänheten! Jag menar bara: var finns samhällsansvaret och den genuina företagskunskapen?

Själv ligger jag gärna kraftigt back på en aktie, bara jag får tillfälle att lära mig allt som finns att veta om företaget ifråga, så att jag kan räkna ut hur mycket aktien i själva verket borde kosta, om de illitterata dumskallarna på marknaden bara ville nyktra till och börja ägna sig åt sund aktievärdering! Och jag är fullkomligt övertygad om att ni som kloka investerare och ansvarskännande samhällvarelser tänker likadant! Vad gör väl det om man förlorar några tusen? Pengar är ju bara pengar, men den fundamentala kunskapen, det akademiska intresset, vetenskapens oförvitligt forskande öga – det växer minsann inte på träd!

Nej, usch vad man blir torr i halsen av att predika! Ni ursäktar väl om jag tar slurk rödvin? Valp-rödtjutet – för mig utgjutet! Skål Kamrater! Aah!

Tänk att han skulle vara så inpiskat listig, den lille slyngeln, att han sitter och skåpsuper på arbetstid! Där ser man vad den tekniska analysen kan ställa till med! Fast gott var det ju förstås! Och förresten är jag ju också själv en syndig och svag människa.

Ack, när Evita Karlsson kastade ut mig och förlovade sig med sprätten Efraim Knorrhane, då var det något som brast inom mig! Evita, eller Ebita som vi kallar henne, är sekreterare på vår institution och mitt livs stora kärlek. Hon gjorde slut när IT-bubblan sprack – det falska stycket – bara för att jag inte varnade henne och såg till att hon sålde av sina Telia-aktier i tid. Tack för det Televerket! Men jag tog en gruvlig hämnd... Fortsättning följer.