Den vådliga donnan skulle minsann bli varse vem hon stungit haver!

"Hot IPO Pullback", vill jag minnas att strategin hette, som snorvalpen gafflade om. Håhå, "Pullback" – som om det var någon gammal höna på stallbacken man flaxade efter – och inte en aktie! »När en nyintroducerad aktie stiger, vänta på en liten dipp och gå sedan in tungt«, vill jag minnas att han sa. Galenskaper naturligtvis – eftersom aktien ju redan från början visat sin opålitlighet genom att frångå sitt av experter så exakt uträknade fundamentala värde!

Vid denna tidpunkt låtsades jag emellertid som om den tekniska analysens gutturala tungomål, som Finansvalpen så kakofoniskt framkacklade, var dagens högsta sanning och gudomliga rättesnöre. Kort sagt sublimerade jag mitt sargade hjärteblod i en veritabel lovsång till Googleaktiens fromma. Och kan ni tänka er: kärringjäveln köpte dravlet! Hon köpte Googleaktier för glatta livet till fantasipriset 113.50 US-dollar, mitt under brinnande hysteri!

Sedan dess har jag inte träffat människan och inte heller har jag vågat kika hur katastrofalt den upphaussade aktiens kurs sedan utvecklade sig. Istället har jag försmäktande tvingats bita i syndaskammens sura äpple. Ack Ebita, din paradisorm! Om du blott inte lämnat mig för den där tölpfjanten Efraim Knorrhane!

Aah, men vilken kvinna var hon ändå inte! Lite i yngsta laget förstås – går i pension först nästa år. Äsch, här sitter jag och snörvlar och snyftar, så jag blir alldeles torr i halsen! Och samtidigt riskerar ungdomen att fullkomligt gå ner sig i alkoholträsket, på grund av det rikliga utbudet av jästa och destillerade drycker!

Vad är väl då lämpligare än att jag gör två flugor på smällen och själv gör slut på de ädelgiftiga valpdropparna, innan den alkoholiserade ungjäveln kommer farandes som skjuten ur en kanon med krav på omedelbar tillfredsställelse av sitt sjukliga spritbegär! Skål Kamrater! Botten opp! Aagh!

Men vad är det för handskriven lapp som kladdat fast sig här intill etiketten på flaskan? »Grattis på födelsedagen Morfar!« Vad vill det säga? Ja ja, jag fyller ju år i nästa vecka. Kanske har ungdjä… jag menar, kanske har den lille ängeln köpt vinflaskan åt undertecknad – sin köttslige storpappa på mödernet? Man blir ju rent av rörd!

Här sitter man alltså och dricker upp sin egen present i förtid. Det är inte utan att man borde skämmas! Fast vad Tusan, en vecka hit eller dit: vad spelar väl det för roll i det långa loppet? Höhö, gott gry i pojken ändå!

Men få se nu: var det inte nåt golv i fikarummet som skulle svabbas också…?

Aj, aj, nu hörs det något där ute i tamburen? Det slår i dörrn! Hjälp, det kommer någon!

Vafalls? Evita Karlsson! Med min snorvalpige dotterson i släptåg! Jag dånar!

– Hej, Gullponken! Tänk att du har kvar ditt stiliga pipskägg som brukade kittla så dant både här och där! Och dina trendiga Harry Potter-goggles!

Apropå det: själv har jag bara kvar hälften av mina Google-aktier: din duktige dotterson här, har hjälpt mig att sälja av en del, till kursen $475.11 – All Time High! Fast i Google är det ju ATH mest hela tiden, hihi. Så nu kan jag köpa det där sommarhuset i Provence, som vi drömde om – du minns. Ja, jag köpte visst lite långa optioner också – du verkade ju så säker på att Google skulle stiga!

Nu kom jag bara förbi för att höra om du kanske ville flytta hem igen! Knorrhane har knorrat för sista gången i mitt hus, så det finns en vakant position.

Ja, du får förstås sova på soffan till en början, men sen tänkte jag mig: Paris till våren – och till sommaren: »Tra-la-la… Följ med mig till Provence!« Kom låt oss dansa, Karl-Evert!

– Zzz…

– Öh, tant Evita, jag tror morfar har somnat. Se så förnöjt han snusar. Och här har han riggat en webbkamera som står och flashar – värsta liveshowen! Bara den inte broadcastar ut på Börstjänarsajten! Åh nej – shit!


Professor Larsson