VECKA 47
Torsdag
21
November
BT-annons
2007-10-09
photo


Oväntat besök II
Läs den häpnadsväckande fortsättningen av Professor Larssons äventyr i reklamjinglarnas värld, vari han vaknar upp efter litet missöde med golvsvabben och finner att han inte längre är ensam i rummet!

[image]– Hallå där, snorvalp, vakna! Ligg inte där och tryna när du får storfrämmande!
– Uuh uj uj…
– Nå se så, upp och hoppa nu!
– Vad nu då! Vem är det som kommer här och stör och petar på mig med sin käpp? Oj, du var mig en skrynklig gammal gubbjävel! Men farbror har gått fel, ålderdomshemmet ligger på andra sidan gatan, se! Så det är lika bra han benranglar sig iväg. Det här är nämligen Börstjänarens Finansinstitut, och jag är Professor Larsson, högsta hönset, så att säga!
– Jaså, högsta hönset? Vad gör du i så fall där nere på golvet? Du ser ju mera ut som lägsta loppan!

– Hå hå farfars far är klädd i näbben, hör jag! Men se till att laga sig iväg härifrån innan kattmaten kallnar nere på hemmet!
– Äsch Karl-Evert, här: ta min hand! Låt mig hjälpa dig upp!
– Vafalls? Rör mig inte gubbstruts! Men förresten, hur kan du veta vad jag heter? Nämen!? Nu ser jag ju: Farbror Konrad! Är det verkligen du? Destillatfabrikant Konrad Larsson? Jag trodde du var död!
– Å-hej! Såja unge man, opp med dig bara! Sätt dig på stolen där!
– Oj vad stark du är Farbror Konrad, nästan som i unga år, vet jag!
– Nej nej, inte är jag Farbror Konrad inte! Han dog ju nittonhundraåttisex! Jag är ju jag: Professor Karl-Evert Larsson!
– Ånä, nu har farbror minsann tomtar på loftet så det räcker och blir över till tjugondag Knut! Det är ju jag som är Karl-Evert Larsson!
– Ja, men det är ju det jag säger: Jag är Karl-Evert Larsson!

– Men snälla Gröt-Niklas, det är väl ändå jag som är Professor Larsson! Du är väl inte jag heller!
– Jo, men det är ju just det jag är! Har du inte förstått? Jag har ju kommit från framtiden för att ge mig själv chansen att hälsa på mig själv, och se hur framgångsrik jag har blivit med hjälp av teknisk aktie analys!
– Ha, där försa du dig allt ändå! Skulle jag, Professor Larsson, värsta fundamentalanalytiska finansgeniet, syssla med något så humbugartat som Teknisk analys? Nä vet farbror, ta nu rollatorn och rackla sig iväg!
– Javisst, jag skall rackla mig iväg, till Marseille, närmare bestämt!
– Jaså, vad skall farbror göra i Marseille då, om man får fråga?

– Tja, jag har ju skrivit på för fem år i Pensionärslegionen, Främlingslegionen för pensionärer, så det blir väl till att käka sand och göra armhävningar, kan jag tro. Plus att jag på lediga stunder tänkte lägga sista handen vid min avhandling om Elliotts vågteori. Sen hoppas jag väl lite smått att jag skall komma åt att dö också där ute i öknen – gärna på min hundraårsdag! Allting har ju blivit så eljest sen jag tog skeden i vacker hand och började med Teknisk analys istället för gambling. Man blir trött på framgången helt enkelt!
– Ja, det var skojigt att höra, Pensionärslegionen, en sån fantasi farbror har! Själv har jag faktiskt länge funderat på att gå med i hemvärnet! Men nu ska farbror inte sitta här och svamla mer! Kom ska jag hjälp honom ner till avdelningen! Syster Märta har säkert lappskojsen klar alldeles redan!

– Tafsa inte, pojkvasker! Eller du åker på en propp!
– För dig va, gubbstrutt!
– Nåväl – att lyssna har ju aldrig varit vår starka sida. Låt säga så här istället: vi bryter arm. Om du vinner, så går jag genast härifrån. Om jag vinner, så lyssnar du på vad jag har att berätta. Deal – or no deal?
– Men snälla rara faster Sara! Skulle jag förlora i armbrytning mot en skakig åldring som knappt kan stå på bena!
– Ursäkta, men nu var det ju, så vitt jag minns du, min unge man, som inte kunde stå på benen: du reste dig för hastigt och drabbades av en kollaps, det svartnade för ögonen och….
– Ånä, jag drabbades visst inte av någon kalops, eh kollaps! Får man inte ens syna golvet nu heller, fastän det ingår i ens arbetsbeskrivning att med jämna mellanrum svabba av detsamma? Ingen måtta på kraven från ålderspensionärerna nuförtiden!
– Nå, hur blir det med armbrytningen? Skall den bli lika ogjord som golvsvabbningen?
– Ja, men kom an då Morfar Laban! Det är lika bra du ringer efter en taxi på en gång! Eller likbilen kanske, mens vi ändå håller på!

•••

– Oj, det var attan så stark farbror var!
– Ja förstår du unge man, armbrytning är en fråga om både styrka och teknik, och du besitter ju ingendera!
– Nå ja, det kan väl tänkas att man som ansvarstagande kulturbärare har satsat lite mer på att finstämma den intellektuella kompetensen än på ren brutal råstyrka. Men visst är det väl ändå ganska barnsligt att bryta arm, när allt kommer omkring! Självklart kan onkel få berätta sin historia, det förstår väl jag att det kan vara långsamt på hemmet!
– Långsamt på gymet menar du kanske? Nåväl, vi lägger väl ner tuppfäktningen då, så att man inte knäcker sig själv i förtid! Det är ju så mycket man vill säga till sig själv som ung! Få se hur gammal är jag nu? Hm... Tjuguhundrasex... Hå hå, bara sextisju år, vilken snorvalp! Oj oj, man var ju knapp torr bakom öronen på den tiden! Själv fyller jag ju nittiosju år i år – ja du förstår, hemmavid skriver vi ju år 2036!
– 2036? Hur menar du då?
– Äh Karl-Evert, jag har inte tid, dvs vi har inte tid, med svammel mera nu – lyssna noga på det jag har att säga: Viagra ska du genast sluta med! Det är inte bra för dig och för övrigt kommer det ju mycket bättre grejor sen, tex från vårt eget flaggskepp Börstjänaren Bioscience

– Hallå där! Objection, move to strike! Vem Tusan har påstått att jag, Professor Larsson – Virila Herbert i kubik – skulle nyttja nämnda läkemedelsprodukt, som i och för sig säkert är jättebra för dom som behöver det? Jag betackar mig för dylika påhopp och vidare förtalskampanjer!
– Ja ja, det kanske var lite känsligt det där… Vad ska jag mera säga? Ja, det gick ju riktigt bra för Börstjänaren efter den där första knaggliga tiden – vem hade väl kunnat tro att vi en dag skulle återfinnas i Dow Jones Index?
– Vad säger du, Börstjänaren i Dow Jones Industrial Average?

– Javisst, JP Börstjänaren Stanley”Your number one investment choice!”
– JP Börstjänaren Stanley? Nu får du allt förklara dig!
– Tja, det var min sista fundamentalanalytiska snilleblixt: Jag insåg ju på ett tidigt stadium att JP Morgan och Morgan Stanley hade väldigt mycket gemensamt och att en sammanslagning skulle generera stora synergivinster. Så vi köpte helt enkelt upp Morgan – hostile takeover dikallart – och fusionerade bolagen – eller mergeade som vi säger på koncernspråket – och voila: JP Börstjänaren Stanley – ”Instant Liberation and Big Bang Bucks!”
– Det låter förvisso som en lysande Fundamentalanalytisk fusionsidé! Jag har faktiskt tänkt lite i dom banorna själv!
– Självklart, det var ju du själv som kom på det!

– Fasiken farfar, det är ju ruter i dig! Skaru harej en jävel? Kaffekasken är slut men jag tror jag har en flaska rävp… eh jag menar tranbärsjuice, i skrivbordslådan!
– Ja, för Tusan, upp med rävpisset du bara! Tranbärsjuice är faktisk en lysande gudagod och närande nyttig dryck!
– Jaså? Ja skål då bror, fast själv avstår jag helst!
– Ah, tackar så mycket! Var var vi nånstans?
– Du pratade om Fundamental aktieanalys och Dow Jones Index.
– Ja, just det – ”The Morgan Merger”, det var faktiskt den Fundamentala analysens sista dödsrossling här på Börstjänaren! När vi slog ihop Ericsson och Nokia, var det helt och hållet på tekniska grunder! Borstjanaren Stock-Earner Mobiles”Confusing everybody and their aunt while accessing the world!” var helt och hållet en fråga om tajming. Där måste jag säga att Elliotts vågteori var helt avgörande! Och likaså när vi slog ihop TV3 och TV4 och bildade TV7!
– Hörrudu, det här var ju riktigt spännande rövarhistorier, men erkänn att du överdriver den Tekniska aktieanalysens betydelse för framgångarna!
– Framgångar? Jaså, du jagar fortfarande efter framgång och bekräftelse, detta irrbloss bland chimärer, frökens guldstjärna i välskrivningshäftet? Ja, då får du börja med att lägga ner det där vinpimplandet och cigarrbolmandet – det är ju bara barnsligheter! Få se… 2006… ja det dröjer ju inte så länge till innan du faktiskt gör det? Få se nu, när var det jag blev absolutist och började med Tranbärsjuice…?

– Men vänta nu… det här kan aldrig stämma! Skulle jag bli så förståndig på gamla dar? Nä, nä!
– Jo men visst, det är Elliotts vågteori vet du. Förr eller senare kommer varje människa till sin rätta Fibonacci-nivå, där det blir en helomvändning – och i ditt fall inträffade det… få se nu… idag är alltså den åttonode oktober 2006?
– Ja just det!
– Ha ha, då kommer ju den stora omvändelsen att inträffa redan om tre ynka… – Oj, hoppsan, vad var det för ljud? Det kommer visst någon där ute i farstun!
– Ja det gör det minsann! Det låter som min älskade sambo Evita Karlsson.
– Evita ja, hur gammal är hon nuförtiden?
– Hon blir folkpensionär nästa år.

– Ack, ljuva ungdomsblomma! Men du, det kanske inte passar sig, att hon får träffa oss båda tillsammans? Hon kan ju få svårt att välja mellan kavaljererna?
– Pyttsan! Men du, hon är inte ensam – det låter som hon har sällskap av min dotterson, Finansvalpen!
– Ja ja… Nobelpristagarn, familjens stora stolthet och stjärna!
– Vadå, vad är det du säger? Nobelpris! Oj oj, vänta tills han får höra det!

Fortsättning följer...

 
Börstjänaren

 
 
 
 
 
 
 
Annons