Inledning

Produktutbudet på marknaden för aktier, råvaror, valutor och andra finansiella instrument har exploderat på senare år. I dag är det lika enkelt att köpa olja och kaffe som aktier – tack vare derivat.

En värld av möjligheter har därmed öppnats upp för den mindre placeraren. Marknader som tidigare styrdes av professionella, är öppna för spekulation även med små summor.

Anledningen till att detta blivit möjligt är främst de härledda produkter som kallas för derivat. I denna grupp ingår terminer, optioner, CFD, warranter och hävstångscertifikat mm.

I takt med ökat utbud ställs högre krav på utbildning. Därför presenterar Börstjänaren nu en oberoende artikelserie om derivat, med syftet att informera och ge såväl ros som ris — där så behövs.

Det omfattande materialet är skrivet utifrån en traders erfarenheter av marknaden, vilket innebär att praktik blandas med teori. Målet är att öka förståelsen och ta läsaren till en högre nivå, så att hon själv kan ta trygga och säkra investeringsbeslut. Det gäller framför allt en professionell hantering av de risker som derivat medför.

Sälja hopp eller köpa tid
De flesta derivat bygger på någon form av hävstångsprincip, dvs att du genom ett derivatinstrument, kan få ut en större vinst av en mindre rörelse i det underliggande varan.

En nyckel till att förstå de flesta derivatprodukter är att förstå hur optioner fungerar, vilket vi grundligt skall gå igenom i denna artikelserie. Vi inleder dock med några enklare liknelser.

Det finns köp- och säljoptioner och du kan som aktör både köpa och utfärda optioner, detta innebär att du kan inta fyra möjliga positioner.

Ett starkt förenklat exempel på något som liknar en säljoption är en villaförsäkring.

Säg att du har ett hus som är värt 200 000 kr och tecknar en helförsäkring under ett år för 5000 kr. Man kan då likna detta vid att försäkringsbolaget har utfärdat en säljoption med löptid ett år som du har köpt. Om huset brinner ner inom ett år, så utfaller försäkringsbeloppet, dvs du har i princip möjlighet att ”sälja” huset till försäkringsbolaget för fullpriset 200 000 kr, trots att det blivit värdelöst.

Försäkringsbolagen lever på att hus vanligen inte brinner upp (och börjar hus plötsligt brinna upp oftare i området där du bor, så kan du lita på att brandskadeförsäkringspremierna kommer att höjas).

Många använder derivat på just detta sätt: för att försäkra sina innehav mot mer eller mindre kraftiga kursfall – dvs för att minska sin risk i marknaden. Som alla försäkringar kostar det, men i gengäld sover man gott om natten.

Det motsatta är en köpoption: Låt säga att din grannes hus är till salu för 200 000 kr. Du vill gärna köpa huset, om du bara finge löneförhöjning till hösten, och har därför svårt att bestämma dig. Om ni båda samtycker kunde din granne mot en ersättning, låt säga 20 000 kr, låta dig få första tjing på huset i ett år, utan köptvång, till priset 200 000 kr.

Fördelen för dig är att du då garanterat får huset till förutbestämt pris och fördelen för din granne är att han får betalt för att vänta — betalt för tiden. (Om du inte vill köpa huset, så har ju din granne tjänat de 20 000 kronorna som du erlagt.)

Även detta är en slags försäkring, då du ju har försäkrat dig mot en prishöjning. Om huset skulle stiga i värde till 250 000, så har du gjort en bra affär, då du sammanlagt endast betalar 220 000 (plus att du kanske fått ränta på köpeskillingen under det år som gått).

Din granne har utfärdat en köpoption, och är alltså bunden av ett avtal. Du däremot, som köpt optionen, har redan gjort din plikt: erlagt premien, och är nu fri att agera som du vill. Om huset sjunker i värde till 150 000, så är du inte tvungen att köpa för 200 000 utan kan i lugn och ro avstå, eller erbjuda 150 000 (och då komma över huset för sammanlagt 170 000).

Det kanske intressantaste scenariot är dock detta: Huset stiger i värde till 250 000 kr, men du vill inte köpa, utan säljer istället din option vidare till en annan spekulant på huset, Kalle Johansson, för 50 000 kr. Din ursprungliga investering i huset om 20 000 kr, har då ökat i värde med 150 %, trots att själva huset bara ökat i värde med 25 %. Det är detta som brukar kallas ”hävstång”.

Exemplen visar hur derivat kan användas och används av marknadens aktörer: dels som försäkring mot prisfall i ens befintliga tillgångar, och dels som försäkring mot prisuppgångar i tillgångar som man inte har, men kanske funderar på att skaffa.

Och så förstås det där med hävstång: derivat kan också användas i rent spekulativt syfte. Som vi dock skall se i denna artikelserie, är det de som skyndar långsamt och säljer hopp, som har oddsen på sin sida i derivataffärer. Inte de som spekulerar och köper tid.

Handla med derivat del I

Handla med derivat del II

Handla med derivat del III

Fler artiklar finner du här!