Praktiken
Tidigare framhöll vi att CFD i praktiken fungerar som en extra belåning av en depå. För en position i ett index gäller normalt ett säkerhetskrav på en procent, men för aktier är det generellt fem procent. Denna procentsats kallas för initial margin eller deposit.
En initial margin på en procent innebär att det går att kontrollera en position på 100 000 kr med endast 1 000 kr. Vid fem procent krävs det således 5 000 kr för att kontrollera 100 000 kr.
Om priset går i rätt riktning krävs ingen ytterligare säkerhet. Men går kursen åt fel håll, kommer en variation margin att krävas. Därför behöver det finnas extra tillgångar i depån, i annat fall måste ytterligare kapital föras över så att positionen kan säkerställas.
För att förtydliga hur handeln med CFD sker i praktiken skall vi gå igenom några förenklade exempel. Räntor och andra avgifter räknar vi därmed inte in.
Exempel 1
Om aktien XYZ noteras på 200 kr kostar det 200 000 kr att köpa 1 000 aktier. Genom att istället använda CFD krävs normalt 5 procent av positionens värde som säkerhet. Därmed krävs det endast 10 000 kr för att kontrollera 1 000 aktier i XYZ.
Om aktien stiger till 240 kr innebär det en vinst på 40 000 kr för CFD-positionen dvs. 40 kr multiplicerat antalet aktier, som ju är 1 000 stycken. Den totala värdeökningen blir 400 procent. Men om position istället tagits direkt i den underliggande aktien hade värdeökningen blivit 16 procent eftersom det ju hade krävts 200 000 kr istället för 10 000 kr.
Givetvis gäller omvända förhållanden om kursen går åt fel håll. Hävstången kan komma att ge snabba förändringar. Exemplet ovan gällde en aktie, där det normalt krävs en högre säkerhet. Den procentuella förändringen för ett index, med enbart 1 procent säkerhet, ger naturligtvis ännu större effekt.
Exempel 2
För ett köp av 10 000 aktier i ABC på 20 kr krävs 200 000 kr.
Med CFD behövs endast fem procent som säkerhet på depån dvs. 10 000 kr.
Om ABC stiger till 25 kr och där säljs innebär det en vinst på fem kr, vilket blir + 50 000kr.
Den totala procentuella vinsten för aktieinnehavet blir 25 procent, men på CFD-positionen erhålls 500 procents vinst.
Aktie
Köp: 10 000 x 20 kr = 200 000 kr
Sälj: 10 000 x 25 kr = 250 000 kr
Resultat: + 25 %
CFD
Köp: 10 000 x 20 kr = 10 000 kr (5 % av 200 000 kr) + 190 000 kr (95% lånat - vi försummar här att man i verkligheten måste betala ränta på dessa 190 000 kr.)
Sälj: 10 000 x 25 kr = 250 000 kr
Resultat: + 500%
Exempel 3
I vårt tredje exempel kostar aktien 20 kr och vi skall räkna ut vinstskillnaden på samma kapitalinsats. Med 20 000 kr en CFD-position kontrollera 20 000 aktier till ett värde av 400 000 kr. Men för 20 000 kr får du endast 1 000 aktier om du vill köpa varan utan CFD.
Aktie
Köp: 1000 x 20 kr = 20 000 kr
Sälj: 1000 x 25 kr = 25 000 kr
Resultat: + 5000 kr
CFD
Köp: 20 000 x 20 kr = 20 000 kr (5% av 200 000 kr, depå) + 380 000 kr (95 % lånat)
Sälj 20 000 x 25 kr = 500 000 kr.
Resultat: + 100 000 kr
Exempel 4
Vi skall även gå igenom ett exempel på en blankad position. Den enda skillnaden är att vi vänder på siffrorna!
Aktie
Sälj 1 000 x 20 kr = 20 000 kr
Köp: 1 000 x 15 kr = 15 000 kr
Resultat: + 5000 kr
CFD
Sälj: 20 000 x 20 kr = 20 000 kr (5% av 200 000 kr, depå) + 380 000 kr (95% lånat)
Köp 20 000 x 15 kr = 300 000 kr.
Resultat: + 100 000 kr
Nästa del
I nästkommande del kommer vi att granska CFD-mäklare lite närmre samt gå igenom fördelen med en prisstättning efter DMA-modellen.
Föregående delar finner du här:
CFD – framtidens derivatprodukt: del I
CFD – framtidens derivatprodukt: del II
CFD – framtidens derivatprodukt: del III
CFD – framtidens derivatprodukt: del IV
2008-12-16 | Handla med derivat III |
2008-12-12 | Handla med derivat II |
2008-11-28 | Handla med derivat |
2008-05-18 | CFD – framtidens derivatprodukt V |
2008-05-08 | CFD – framtidens derivatprodukt IV |
2008-04-23 | CFD – framtidens derivatprodukt III |
2008-04-18 | CFD – framtidens derivatprodukt II |
2008-04-10 | CFD – framtidens derivatprodukt I |
2007-07-14 | Professor Larssons Optionsskola: del III |
2007-07-09 | Professor Larssons Optionsskola: del II |
2007-07-03 | Professor Larssons Optionsskola: del I |