Definition
CFD (Contract For Difference) är ett kontrakt mellan två parter, köpare och säljare, som fastställer att skillnaden mellan det aktuella värdet av en vara och dess värde vid en (framtida) likvidering, skall regleras.

Det innebär att A köper eller säljer en vara av B, och när A vill göra exit betalar B ut mellanskillnaden om summan är positiv, men är den negativ får A betala till B. Det kan verka krångligt vid en första anblick men i själva verket är det mycket enkelt.

Exempel: Aktien Assa Abloy kostar 100 kr. Kalle tror att aktien kommer att stiga och köper CFD som motsvarar ett aktieinnehav på 100 000 kr. För detta krävs normalt, när det gäller aktier, en säkerhet på 5 procent dvs. 5 000 kr. Om aktien stiger till 105 kr innebär det att positionen ligger med 5 000 kr i vinst dvs. Kalle har dubblat upp. Om aktien å andra sidan faller till 95 kr ligger positionen med en förlust på 5000 kr, varför emittenten kommer att kräva Kalle på extra säkerhet eller likvidera hans position.

CFD kan därmed jämföras med belåning av tradingkontot. Marginalerna kan variera mellan 1-30 procent av positionens totala värde i depån. Det krävs således enbart 1 000-30 000 kr för att ta en position på 100 000kr.

Hur stor säkerhet en mäklare tillåter beror på den underliggande varans volatilitet, likviditet och kapitalbindning.

Skillnad
Kursrörelserna i CFD är således identiska med rörelserna i det underliggande instrumentet, till skillnad från prisrörelserna i optioner som beror på många fler variabler. Detta gäller dock enbart för CFD prissatta efter den s.k. DMA-modellen (Direct Market Access), vilket är ett sätt för mäklaren att erbjuda exakt samma spread som den underliggande varan.

Både optioner och terminer har ett förfallodatum, men CFD sägs istället ”rullas” från dag till dag.

Den största skillnaden mellan att äga CFD och en position direkt i den underliggande aktien, är att rösträtten enbart tilldelas aktieägaren.

Innehavaren av en lång CFD-position har rätten till utdelning medan det för en kort position istället krävs en utbetalning vid dessa tillfällen. Alla utdelningar kvittas mot kontanter direkt i depån.

I övrigt äger innehavaren av en CFD-position ingen rättighet till den underliggande varan.

En stor fördel med CFD framför andra instrument är att korta positioner är lika enkla att inta som långa; blankning är lika enkelt som köp.

Ränta
När du tar en lång (köp-) position i CFD måste du betala ränta på hela det motsvarande värdet, eftersom du kan sägas låna pengar till positionen.

Vid korta (blankade) positioner är räntan istället till din fördel. Eftersom när en position säljs får du in pengar till din depå och därmed tilldelas en ränta.

Räntekostnaden debiteras eller krediteras enbart på positioner som behålls över natten.

Räntan som erhålls för en blankad position är mindre än den som betalas på en lång position, på samma sätt som en bank ju tar mer i ränta än den ger.

När en CFD-position intas i råvaror eller obligationer, är den underliggande varan som regel ett terminskontrakt. Eftersom terminer redan innehåller en finansieringskomponent (cost of carry), uteblir räntekostnaden för att inneha en lång position i en råvara, och även räntan som du mottar för blankade positioner.

OTC
CFD-trading sker normalt ”Over the Counter” (OTC). Det innebär att handeln sker direkt mellan två parter istället för på en börs. I praktiken tar du position med en emittent som agerar Market Maker och därmed garanterar marknaden. Det är sedan upp till denne att gå ut i marknaden med sin motsatta position för att gardera sig mot eventuella förluster. Transaktionen sker via en CFD-mäklare som förmedlar kontrakten mellan de båda parterna.

I Australien finns det dock en samlad marknadsplats för handel med standardiserade CFD, vilket innebär ett transparent pris samt att alla kontrakt följer samma normer.

Skatteregler
När handeln med CFD inleddes i Sverige (2007), var skattereglerna oklara eftersom denna produkt skiljer sig från andra finansiella instrument noterade i Sverige. Men nu har skatteverket lämnat klara besked vad det gäller CFD på aktier och aktieindex: de skall båda betraktas som marknadsnoterade delägarrätter, vilket innebär full kvittningsrätt av vinster och förluster.

Vid en fråga till skatteverket om vad som gäller, fick jag följande svar:

"CFD-kontrakt är en ny företeelse och det finns inget Regeringsrättsavgörande hur beskattningen ska gå till men Skatteverkets uppfattning är att CFD-kontraktär ett terminsliknande instrument. Kapitalvinst och kapitalförlust ska redovisas under inkomstslaget kapital enligt 41 kap. 2 § inkomstskattelagen. Ev. räntor och utdelningar som man betalar eller får ska ingå i kapitalvinst-/förlustberäkningen. Beskattning ska ske på samma blankett som den underliggande egendomen d.v.s. CFD-kontrakt avseende aktier eller aktieindex redovisas på blankett K4 medan CFD-kontraktpå råvaror, valuta och räntebärande obligationer i utländsk valutaredovisas på blankett K9. Om det rör sig om CFD-kontrakt för aktier eller aktieindex kan vinster och förluster på dessa kvittas fullt ut mot vinster och förluster på aktier och maknadsnoterade andra delägarrätter."

I England är CFD befriade från taxeringsavgiften ”stamp duty”, stämpelavgift, på 0,5 procent. Denna skatt har gjort kortsiktig trading i England svår, eftersom tradern direkt ligger efter med en halv procent plus courtage och avgifter. Men eftersom CFD är fri från denna taxering, är det inte svårt att förstå varför intresset för denna typ av trading först exploderade i England.

Nästa del
I nästkommande del kommer vi att gå igenom hur CFD fungerar i praktiken.

Den första delen finner du här:

CFD – framtidens derivatprodukt: del I

CFD – framtidens derivatprodukt: del II

CFD – framtidens derivatprodukt: del III

CFD – framtidens derivatprodukt: del IV