Inledning
Den senaste produkten på derivatmarknaden är Contract For Difference (CFD). Relativt sent, 2007, introducerades CFD på den svenska marknaden. CFD är ett kontrakt mellan två parter som fastställer att skillnaden mellan entré- och framtida exitvärde skall regleras mellan köpare och säljare.

Produktens enkelhet och kraftiga hävstång är en stor anledning till att även mindre aktörer tilltalas av denna typ av trading. När warranten (en slags option som löper över en lång tid) introducerades i Sverige blev produkten snabbt populär. Det stora intresset berodde till stor del på att det blev enklare att handla derivat med hög hävstångseffekt.

Historia
Man kan tänka sig att CFD är något helt nytt, eftersom det är på senare tid som denna marknad exploderat. Men faktum är att farfars far i slutet på 1800-talet kunde använda sig av snarlika finansiella instrument med kraftig hävstång och liten säkerhet.

CFD utvecklades i början av 1990-talet av UBS Warburg, ett globalt finansiellt företag. Det är främst Brian Keelan och Jon Wood som brukar få äran för skapandet av denna produkt. Basen är en ”equity swap”, som var en populär hedge-metod (för att minska risken) bland finansiella institut på 80-talet. För allmänheten introducerades CFD först 1999 och då på instrument noterade på London Stock Exchange.

CFD-marknaden blev snabbt stor i England och pionjärföretag som GNI (Gerrard & National Intercommodities) såg tidigt möjligheterna till expansion. CFD har sedan dess applicerats på de flesta globala marknader och finns nu på finansiella instrument som index, aktier, råvaror, valutor och obligationer.

Enkelhet
Med hjälp av CFD har handel med råvaror blivit enklare för mindre traders. Det är nu lika lätt att köpa guld eller kaffe som Ericssonaktier, vilket öppnar upp en helt ny marknad för många.

Med CFD på råvarumarknaden kan du som småsparare ta position i olja, naturgas, koppar, guld, silver, socker, vete, sojabönor, kaffe, levande boskap, grismagar m.m.

Många traders är rädda för myten att de kan få ta emot några containrar med kaffe eller en hjord med levande boskap vid köp av en råvara. Med CFD behöver du emellertid inte vara orolig, eftersom det aldrig kommer att ske någon leverans med denna typ av derivat. Den största delen av tradingen i råvaror görs faktiskt av spekulanter som enbart är intresserade av prisfluktuationerna.

Det är inte bara råvaror som blir mer lättillgängliga med CFD. Även instrument på den finansiella marknaden är nu åtkomliga för de flesta. CFD på index och sektorer gör det möjligt att ta position i en hel grupp aktier istället för i enskilda papper.

Både japanska Nikkei 225-indexet och brittiska FTSE 100 har tidigare varit svåra att handla i för svenska traders. Med CFD är det dock lika lätt att ta position i stora världsindex som det svenska OMX-indexet.

Utöver stora aktieindex går det även att ta position i mindre sektorer med CFD. Exempel på intressanta sektorer är banker, teknik, fastigheter, livsmedel och sjukvård.

Vidare finns det CFD både på valuta- och räntemarknaden. CFD kan teoretiskt appliceras på vad som helst där det finns en prisfluktuation. CFD är ju, i dess absoluta enkelhet, bara ett kontrakt mellan två parter, där vinst resp. förlust regleras utefter vem som har rätt resp. fel.

Del II
I nästa del går vi igenom hur CFD fungerar och jämför dem med övriga derivatprodukter. Vi förklarar även vad OTC CFD innebär samt går igenom skattereglerna.

Del 2 finner du nedan:

CFD – framtidens derivatprodukt: del I

CFD – framtidens derivatprodukt: del II

CFD – framtidens derivatprodukt: del III

CFD – framtidens derivatprodukt: del IV