Hej
Vore det möjligt att förtydliga vad menas med risken i enlighet med 2% regeln?
Jag är med så långt att risken i varje affär får vara max 2%.
Vad jag undrar menas det att varje position inte får innehålla med än 2% av det totalt förfogade kapitalet?
Dvs att man måste ha 50 positioner för att vara fullinvesterad.
Jag misstänker att min "tolkning" är fel.
Tacksam för förtydligande av vad risken i varje position får vara max 2% innebär.
dumbtr@der
•••
Hej dumbtr@der!
Inledningsvis, några ord om din signatur:
Vem har väl inte haft en lärare som sagt: ”Det finns inga dumma frågor!”?
Jag vet inte hur det är med matematik och geografi men när det kommer till trading, så finns det bara ett enda sätt att vara dum på, ett enda avgörande misstag som kan kosta hela kontot, och det är att inte ha koll på risken i sina investeringar.
Frågan om risken i ens portfölj är den första fråga man bör ställa sig som trader. Man häpnar över hur lite koll även förment rutinerade spekulanter har på ämnet risk. Din fråga är alltså ytterst intelligent, relevant och berättigad. Och när du funnit ditt eget svar på den, kan du byta ut dumb mot dess motsats...
Din misstanke är helt riktig, även om du i princip också har rätt i din bokstavliga tolkning av risk.
Vad vi menar med att endast riskera två procent är att vi med ett tradingkapital på t.ex. 100 000 endast får riskera två tusen kr vid varje affär.
Dessutom kombinerar vi tvåprocentsregeln med sexprocentsregeln, som säger att vi totalt bara får ha sex procents risk i hela portföljen.
Ett exempel: vi köper Ericsson för 33.000 kr, Volvo för 33 000 och HM för 33 000 kr. (OBS, detta är ingen rekommendation utan bara ett ganska fyrkantigt och orealistiskt exempel – som inte tar hänsyn till vare sig börsposter eller vilka naturliga stop loss-nivåer och positionstorlekar som bör komma i fråga!)
Vi har då på förhand bestämt (med hjälp av tvåprocentsregeln) att sälja dessa innehav om de skulle sjunka i värde till 31 000 kr, eftersom förlusten då uppgår till 2 000 kr, dvs två procent av totalkapitalet. Sammantaget har vi då också en risk på totalt sex procent av portföljvärdet (6 000 kr av ett kapital på 100 000 kr).
Med 99 000 av 100 000 kr investerade, får vi väl kalla oss fullinvesterade; även om det kanske också är möjligt att belåna innehaven, så har vi i alla fall fyllt vår riskkvot, då vi är uppe i sex procents sammanlagd risk.
För att sticka emellan med din ”misstänkta tolkning”: det är ju alldeles riktigt att man i teorin riskerar mer än än tvåtusen kr när man köper aktier för 33 000 kr. Om aktien skulle bli värdelös över en natt (inte så jättevanligt) eller bara gapa nedåt i öppningen med 10-20% (sånt händer!), så har man ju, åtminstone på pappret, förlorat mer än två procent av sitt kapital. Men sådana ytterligheter tar vi inte hänsyn till i vår riskberäkning (förutom 20%-tumregeln, se nedan), även om varje trader som håller på tillräckligt länge för eller senare stöter på dem. Det är smällar man får ta, helt enkelt!
Tjugo procent av 33 000 är 6 600! Inte så skoj att logga in på depån en morgon och finna att ens stabila trettitretusenkronorsinnehav plötsligt bara är värt tjugosex och fyra! Se, där rök hela månadens maximalt tillåtna totalrisk i ett nafs!
Sexprocentsregeln stipulerar att vi får ha maximalt sex procents risk i portföljen. För att regeln skall ha någon praktisk verkan, gör vi också så, att vi slutar handla och gör uppehåll i vår trading för resten av månaden, om vi uppnår denna förlustprocent. Vare sig tappet sker pga av ”otur” i ett enda innehav, eller en serie misslyckade affärer, gör vi bäst i att lägga den aktiva tradingen på hyllan i några veckor och ägna oss åt studier och papperstrading.
En professionell trader som råkar ut för en tillräckligt stor förlustserie, har en överordnad s.k. risk manager som rycker in och talar om när det är dags att sluta trada för en tid och börja koka kaffe och sköta andra kontorsgöromål. Sådan fin service har vi dock inte som amatörer; vi får själva ombesörja, inte bara kaffekokningen, utan även det psykologiskt svåra att ta oss själva i kragen och i nackskinnet och se till att avhålla oss från aktiehandel när vi kommer in i dåliga perioder.
Men sådana rörelser är trots allt ovanliga (om man nu inte har för vana att handla i helt galna högriskpapper), därför anser vi oss kunna investera t. ex. 33 000 kr och ändå påstå att vi bara riskerar 2 000 kr. Detta förutsätter, förutom att aktien måste röra sig relativt lugnt så att vi hinner med, att vi själva också använder stop loss och verkligen tar ut förlusten om olyckan är framme och aktiepositionen sjunker i värde till 31 000 kr.
Insatsen – och därmed den teoretiska risken – i varje enskild position kan således vara större än två procent av det totala kapitalet.
Enligt dessa regler finns inget som hindrar att man t. ex. köper Nokia för hela slanten, 100 000, och sedan säljer om de råkar sjunka till 98 000. Det finns dock en princip som säger att man inte skall lägga alla äggen i samma korg. För tänk om Nokia råkar lämna en fet vinstvarning och backa tjugo procent! Vi har då förlorat tjugo procent av vårt portföljvärde i en enda trade. Hur länge skall vi då hålla upp tradingen för att studera och papperstrada – tre månader?
I vårt exempel hade vi tre olika korgar att lägga äggen i: Eric, Volvo och HM. Även detta är egentligen lite för lite. Den som förlorat två procent av sitt totala kapital i en enskild trade vet hur det känns. Inget man dör av kanske – men bättre är att sprida riskerna lite mer. För annars räcker det ju med att man blir utstoppad tre gånger i rad för att man skall ha straffat ut sig för hela månaden (om man tradar enligt sexprocentsregeln).
Och tre förluster i rad är närmast oundvikligt: en titt i sannolikhetstabellen avslöjar att med en vinstprocent på 50% är det 99,8% chans, att i en serie på 50 aktieaffärer råka ut för tre förluster i rad. Och då skall man komma ihåg att 50 är en mycket hög vinstprocent: om du har en normal risk/vinst-kvot på 2, (dvs att vinsten i varje setup är dubbelt så stor som risken) så innebär det att du gör en (minst sagt) stadig vinst.
På tio affärer har du då fem förluster som (enligt tvåprocentsregeln) naggar ditt kapital med sammanlagt tio procent – men du har samtidigt fem vinster som spär på ditt kapital med tjugo procent. Nettoresultatet blir tio procent på tio trader; dvs varje gång du trycker på köpknappen kan du i princip casha in en enprocentig ökning av ditt portföljvärde. En sådan track record har ytterst få personer i världen.
Men även sådana tradingfantomer riskerar, enligt samma tabell, att få sex konsekutiva förluster i 50,8% av fallen. Dvs: i varannan serie om 50 affärer kommer de att få minst sex förluster i rad. Då är det skönt att veta att man har 2%-sockorna på fötterna så man inte förlorar mer än 2% per trade, och sammanlagt som mest 12% av kapitalet – vilket sannerligen är illa nog. Dessa siffror förklarar också varför professionella traders sällan har så mycket som två procents risk i en position.
Så hur många ägg skall man då ha i varje korg? Och hur många korgar skall man ha till sina sex ägg? (Om vi nu kommer överens om att använda sexprocentsregeln.)
En välkänd tumregel säger att man inte skall placera mer än tjugo procent av sitt tradingkapital i en och samma trade. Vi är då uppe i minst fem korgar.
Man skall ju sprida riskerna så mycket som möjligt, och femtio korgar att lägga äggen i är därför egentligen alldeles utmärkt i andra sammanhang, men det lämpar sig inte för trading med hjälp av teknisk analys. Bortsett från att det blir en väldans massa courtage, så är det också mycket svårt att hålla reda på och följa upp alla dessa positioner. Det ska hämtas hem vinster och tas ut förluster och flyttas stop losser och ha sig. I femtio olika papper. Redan vid femton-tjugo riskerar det att bli hönsgård och äggröra av alltihop – om man inte tradar på heltid!
Börstjänarens riskpreferens är en halv till en procents risk i varje position (ett halvt till ett ägg i varje korg). Man hamnar då ganska bra till både med antalet affärer att hålla reda på och med risken i varje affär. Med sex procents totalrisk blir det 6-12 positioner med en risk på 0,5-1 procent vardera.
När sedan en position går i rätt riktning flyttar vi upp stop lossen och minskar därmed risken i positionen, vilket gör att vi riskmässigt ”har råd” att ta en ny position. Vi frigör s.a.s. ägget ur den aktuella korgen, så att vi kan skaffa en ny korg att lägga det i.
Japp, smarttr@der, och alla andra, då har vi gnäggat färdigt om risk för denna gång.
Men ni följer väl vår artikelserie i ämnet. Och ni följer väl er egen förutbestämda riskstrategi!
Simma lugnt och lycka till med tradingen!
:ok:
Med vänlig hälsning
Bosse Börstjänare
2018-11-03 | Fråga BT: psykologin i en trend |
2018-09-01 | Fråga BT: Förvirrad nybörjare |
2018-08-04 | Fråga BT: ATR? |
2018-07-14 | Fråga BT: teknisk analys vs trading |
2018-06-30 | Fråga BT: Hantera risken som Soros! |
2018-04-21 | Fråga BT: Blankning EVO? |
2018-04-14 | Varför ska blankare betala aktieutdelning? |
2018-02-24 | Fråga BT: Räknas utdelningsdagar? |
2018-01-20 | Fråga BT: knäcka koden! |
2017-12-27 | Fråga BT: handla med Bitcoin |
2017-12-16 | Gymnasiearbete Elliotts vågteori |
2017-11-25 | Fråga BT: BTs nya MetaStock Add-on |
2017-11-19 | Kaosformation i OMX30 - i stort och i smått? |
2017-11-04 | Hur väljer man förvaltare |
2017-09-10 | Vi slog i alla fall index – vi hade i alla fall tur med vädret |
2017-08-26 | Fråga BT: Metastock eller Esignal? |
2015-12-25 | Bosse får bassning ang. MACD |
2015-11-07 | Bosse snackar soja |
2013-10-26 | Portföljteori i praktiken |
2010-09-19 | Partianagram - valtips för villrådiga |