Cooked books

FED, USA:s centralbank, pumpar nu in 600 miljarder nya dollar i systemet, vilket många anser vara räddningen för den amerikanska ekonomin. Kineserna, som allt fler anser vara värdens bästa kapitalister, förstår agerandet men menar att det kan skapa en ny global finansiell kris. Och Brasiliens finansminister gav följande kommentar:

“Everyone wants the economy to recover, but it does no good at all to just throw dollars from a helicopter."

Helicotper Ben
Ben Bernanke, centralbankschef, fick smeknamnet ”Helicopter Ben” efter ett tal år 2002, då han refererade till ett ”helicopter drop” av pengar till ekonomin för att tampas med deflation:

"The U.S. government has a technology, called a printing press (or today, its electronic equivalent), that allows it to produce as many U.S. dollars as it wishes at no cost."

Monopolister
Att man kan printa pengar utan att det kostar något – för någon grupp – låter för bra för att vara sant. Den som äger dollar när fler sätts i omlopp borde ju ändå förlora. På samma sätt som att guldpriset borde inleda ett fritt fall om man upptäckte en guldgruva som kunde höja världens årsproduktion hundra gånger. Marknaden blir då mättad med guld och metallen förlorar i köpkraft. Den som då har investerat i några kilo guld, kommer se värdet minska drastiskt.

Den som jobbat hårt, betalat av lånen och skött sin ekonomi och även har en sparad slant i dollar på bankboken, kommer alltså att se värdet på dessa minska när Ben från sin helikopter öser ut mer sedlar. Det är dock inte den medborgargrupp som mest behöver stimulans som får hjälp – entreprenörerna, som kan skapa produkter, företag, jobb – utan de som via monopol och regleringar obehindrat kan fånga slantarna före alla andra, långt ovan marknivå.

Högre priser
När mer pengar kommer in i systemet leder det till högre priser på mat såväl som biobiljetter (i exemplet ovan innebär det alltså att mer guld är i rörelse och därmed har de som stått längst fram i ledet fått mer guld och extra köpkraft). I USA mäter myndigheterna konsumentpriserna med CPI, ett index vars uträkningsformel genom åren flitigt justerats för att nå önskat resultat. Genom att räkna om CPI kan myndigheter dölja en del inflation och hålla pensionsutbetalningarna (som räknas ut via detta index) nere.

Att man ägnar sig åt ”cooking the book”, vilseledande statistik, framgår tydligt med siffrorna för de senaste två månaderna, då bomull och socker avancerat med över 50 %, majs med nästan 30 %, sojabönor och apelsinjuice runt 20 procent och vete med dryga 30 %. Under september månad steg CPI med 0.3 procent.

Spekulanter
Att CPI inte följer med upp förklaras med att det är spekulanter som driver upp priserna samt att det är denna grupp som är den stora tjuven för högre matpriser. Men om nu t ex. bomull noterades långt över marknadspriset, skulle insiders – odlare och andra experter – kunna dra nytta av detta och sälja framtida produktion via terminskontrakt.

De enda som tjänar på en spekulants försök att driva priset på artificiellt höga nivåer (s.k. corner) är konsumenten. Eftersom det lockar fram ett större utbud som spekulanten förr eller senare inte klarar av att ackumulera, blir det istället riktigt billigt. En lyckad corner där en eller flera spekulanter håller priset över marknadsvärdet har aldrig lyckats, det kan bara åstadkommas med hjälp av regleringar.

Början eller slutet?
Uppgången i råvarupriserna kan alltså bero på en ökad penningmängd, eller spekulation, om det är det senare kan man förvänta sig ett fritt fall när produktionen är långt högre än efterfrågan: är det inledningen på inflation, med risk för hyperinflation, är detta bara början.

Justerat för den verkliga inflationen (enligt National Inflation Association beräkning), är dagens majspris på $5.90 riktigt billigt mot toppen år 1974 på $53.97.