Guld
I fredags blev det allmänt känt att den amerikanska finansinspektionen SEC stämmer Goldman Sachs för bedrägeri. Både aktiemarknaden och många råvarumarknader som guld och olja föll hejdlöst.

Media hade därmed inga större problem med att förklara varför kurserna föll. Men i tekniska termer var marknaden kraftigt överköpt, överansträngd, och därmed kom inte återhämtningen mot det normal som en överraskning.

Vad som dock är lite förvånande var att nyheten också fick förklara guldets kraftiga fall. Analytiker menade att Goldman Sachs som är stora i råvarumarknaden, kan tvingas till exit i många stora positioner och därmed var sentimentet att det gällde att sälja före dem.

Men för guldpriset borde ju nyheten vara positiv, eftersom skandaler som försämrar förtroendet för den finansiella marknaden tidigare varit positiv för guldet när investerare söker säkerhet.

Det skulle i så fall innebära att marknaden nu har fel och att det uppstår köpläge i guldet.

Möjligen var guldhandlare lite för snabba att trycka på exit i fredags. Om detta resonemang håller eller inte får vi veta först efteråt, men inte ens då kan vi med säkerhet säga att vi hade rätt; för om guldet nu stiger, kan det beror på en försvagning av den nordamerikanska dollarn eller någon annan nära korrelerad variabel.

Att förstå det fundamentala bakom de dagliga svängningarna är en stor utmaning. Det är lättare att applicera det fundamentala när det gäller längre trender.

På kort sikt är det lättare att använda sig av teknisk data som hur tidigare toppar och bottnar är relaterade till varandra och därigenom komma fram till om ett instrument är köpvärt eller inte.

I guldet har vi då ett tekniskt utbrott upp till en ny högre topp samt en rekyl ned, vilket innebär köpläge. Det skulle således mycket väl kunna innebära att marknaden har fel när det gäller att tolka stämningen av Goldman Sachs vikt för guldpriset.

Jordbruksprodukter
Jordbruksprodukter steg med bestämda steg i fredags. Det är majs som tagit täten där dagstrenden till skillnad mot i vete står redo att skifta till stigande.

Uppgången förklarades med att vulkanutbrottet på Island kan reducera utbudet. Att avgöra om så verkligen är fallet borde vara en stor utmaning, då det bör krävas en hel del undersökningar innan man kan dra en definitiv slutsats.

Därmed kan det vara lite klent att basera ett köp i jordbruksprodukter enbart på detta. Speciellt då det finns så många fler faktorer som påverkar priset. Det som borde vara mer intressant är att Australien, som är världens fjärde största veteexportör, exporterade 11 procent mindre vete i februari mot i januari, till följd av hårdare konkurrens främst från produktionen i Svarta havet-regionen.

Det innebär att priset nått en nivå där bara de mest effektiva producenterna klarar sig. Det är sedan anmärkningsvärt att Australien tillhör de ineffektiva länderna som inte klarar av konkurrensen från Ryssland.

(Billig mark, modern utrustning och en organiserad produktion med minskad reglering kan göra underverk.)

Att priset är så lågt att det får inverkan på exporten kan innebära att jordbruksprodukter är ett steg närmre en långsiktig botten. Det handlar dock om cykler som snarare tar månader än dagar att spelas ut, varför det är svårt att använda detta som ett argument för fredagens uppgång.

Först när grafen över vetepriset uppvisar ett mönster av högre högsta, kan man agera på fundamentala idéer som stärker ett köp. Det skulle innebära att pristrenden stiger till följd av ett ökat köpintresse.

Så länge grafen visar på lägre lägsta – som den gör i dag för de flesta jordbruksprodukter – finns det uppenbarligen ett starkt säljintresse både bland insider och outsiders.

 
Henrik Hallenborg
hallenborg@morningbriefing.se