”Skyddstullar är monopolistiska privilegier. De upprätthålls med våld – tulltjänstemannens våld.
I varje land ingriper tulltjänstemannen så snart han upptäcker ett försök att importera varor utan att betala avgiften; han slår till mot överträdaren och antingen fängslar honom eller utdömer ett högt bötesbelopp.
Tullar och importkvoter är inte frivilliga; de är inte en del av en fri marknad. De är statligt påtvingade handelshinder. Som sådana strider de mot varje princip om laissez-faire, om en fri marknadsekonomi, om fredliga relationer mellan människor och nationer.
Tullar är i själva verket urtypen för vad vi kallar ’kompis-kapitalism’ eller ekonomiska privilegier: förmåner som ges till särintressen på bekostnad av allmänheten.
Konsumenter får betala högre priser, får färre valmöjligheter och måste leva med en lägre levnadsstandard – allt för att en politiskt gynnad industri ska slippa den fria marknadens hårda disciplin.
Det finns inget som heter en ’skyddstull’ som gynnar allmänheten.
Varje tull gynnar en enda grupp – den skyddade industrin och dess arbetare – på alla andra konsumenters och producents direkta bekostnad.
De klassiska liberalerna hade helt rätt när de beskrev protektionism som en form av legaliserat plundrande.”
— Murray N. Rothbard, Making Economic Sense 1995. Kapitel: Protectionism and the Destruction of Prosperity.
Murray N. Rothbard
Murray N. Rothbard (1926–1995) var en amerikansk nationalekonom, politisk filosof, historiker och en av de mest inflytelserika företrädarna för den österrikiska ekonomiska skolan under 1900-talet.
Han var förespråkare för en fri marknad, individuell frihet och en icke-interventionistisk stat, och lade grunden till vad som i dag kallas för anarkokapitalism – en filosofi som kombinerar radikal marknadsliberalism med total avreglering av staten.
Rothbard byggde vidare på Ludwig von Mises ekonomiska teori och utvecklade bland annat en strikt praxeologisk metod – där ekonomin betraktas som studiet av mänskligt handlande.
Han var även en skarp kritiker av centralbanker, inflation, skatt, krig, välfärdsstaten och alla former av ekonomiska privilegier, inklusive tullar och subventioner. För honom var alla sådana ingrepp uttryck för tvång och brott mot äganderätten.
Bland hans mest kända verk finns Man, Economy, and State (1962), Power and Market (1970), och For a New Liberty (1973).
Rothbard skrev också ofta för populärpublik och var en skicklig polemiker med förmågan att kombinera skarp argumentation med ett passionerat försvar för frihet.
Han var djupt engagerad i utbildning och idédebatt, och var medgrundare till Ludwig von Mises Institute, som än i dag är ett viktigt centrum för österrikisk ekonomi och libertariansk idéutveckling.
Artikeln publicerades först i VM Update.
Henrik Hallenborg
henrik.hallenborg@hasafuma.com
Tidigare artiklar på Börstjänaren:
till BT-shop
– affären för
bättre affärer!
– affären för bättre affärer!
