I veckan hade jag över en hantverkare för att få ett prisestimat på en installation av diskmaskin. Det behövdes dra en ny ledning från elcentralen, ny VVS och en del ombyggnader i köket.

Utan att gå in på alltför djupa ekonomiska teorier om hur ett pris sätts så kan man konstatera att det hantverkaren värderade sin tjänst till var det offererade 14.000 kr. När hantverkaren som var egenföretagare satte sitt pris har han förmodligen klurat på vad det fakturerade beloppet blir disponibelt efter skatt och till en viss del justerat därefter.

Jag däremot klurade på om det var värt pengarna, att disken blir semi-automatiskt utförd och även hur mycket den här tjänsten faktiskt kostar oss två, mig och hantverkaren.

En förenklad kalkyl kan se ut som följer:

Person: It-konsult, 30 år, 40.000 kr / mån inkomst och i behov av en diskmaskin. För att betala denna lön till mig måste arbetsgivaren också betala in 12.568 kr i arbetsgivaravgifter.

Förhållande kostnad / disponibel inkomst: 14.000 / 28.480 = 49,15%
Hur mycket skatt som har betalats för att spendera de 14.000: 0.4915 * 24.088 = 11.839

Total kostnad för diskmaskinsinstallation: 14.000 + 11.839 = 25.839 kr.

Det hade ju varit kul om vi kunde sluta här men hantverkaren betalar också skatt på sin inkomst vilket vi bör beakta.

Person: Hantverkare, 40 år, 34.000 kr / mån inkomst och tillhandahåller diskmaskinsinstallation.

Så för att hantverkaren ska kunna få 5.304 kr i handen var jag tvungen att tjäna in 25.839 kr. Det är ca 75% av värdet som har gått åt i skatt i den gemensamma beräkningen.

Man kan diskutera om kanske inte denna installation bör bära en större del av den statliga inkomstskatten då typen av inköp prioriteras lägre än de basala inköpen såsom hyra, mat etc. Vidare bor jag i en hyresrätt så ROT-avdrag är inte tillämpbart. Har bortsett från kostnader hantverkaren har för material och att redovisa och betala skatterna.

Hade beräkningen utgått ifrån en skattekil, där man ser till marginaleffekten av att tjäna ytterligare 14.000 kr för att bekosta installationen och beaktar således socialavgifter, inkomstskatt, statlig skatt, (värnskatt) och konsumtionsskatt (moms) så blir det betydligt mer i skatt (>83%) i den gemensamma beräkningen.

Som alltid finns diskussionen att vi faktiskt får något för skatten vilket jag håller med om så den som känner för att justera kalkylen kan ju försöka beräkna effektivitetsgraden i statens maskineri och jämka därefter. Man bör då även justera för dold skatt med inflation och risk t.ex. att staten inte kan fullgöra sina åtaganden i framtiden för exempelvis pensioner etc.

Så, blev det någon diskmaskin? Det blev det, dock utan hantverkarens hjälp. Det var för dyrt.

Artikeln är en repris från 2012.

Författare: Samuel

Ludwig von Mises – institutet i Sverige

Fler krönikor finner du här!