![[image]](http://borstjanaren.se/images/article_images/img/image1382.jpg)
Guld
När kommunistpartiet i Kina tog över 1949 förbjöds hamstring av guld. I dag drivs dock en helt annan politik och kinesernas intresse för både guld och silver ökar i snabb takt.
I år kommer Kina att bli världens största guldkonsument och därmed peta ned Indien till en andraplats.
Efterfrågan av guld för sparande och smycken förväntas bli 432 ton, siffran i Indien ligger dock tätt intill, på 422 ton.
Jakten på guld i Kina har ökat drastiskt tack vare att en viktig skatt på smycken har sänkts Men även bankernas försäljningar av guld- och silvertackor som investering driver upp efterfrågan.
Ett fritt guldpris i Shanghai och en fallande dollar har utgjort en stadig grund för årets guldrusch.
I fredags var det dock dags för säljarna att ta över, då guldpriset föll kraftigt efter jobbsiffror. Om ekonomin och dollarn står inför en uppgång förväntas guldet falla tillbaka.
Frågan är hur mycket av dagens pris som är dollarkorrelerad och hur stor den fysiska efterfrågan står för.
Råolja
Råoljan har tappat sin glans och trend. Ett rikligt utbud håller priset nere och fulla lager av naturgas gör ersättningsprodukter attraktiva.
OPEC är ”bekväma” med dagens pris runt $76.
De skall dock vara glada över den nivån, enligt många fundamentala analytiker, som menar att det är ett för högt pris i förhållande till dagens tillgång och efterfrågan.
Lagren av råolja är i dag högre än femårssnittet.
Koppar
Spekulationen i koppar som hedge mot dollarfall är inte fullt lika utbredd som i guld.
En stärkt dollar leder dock till en högre kostnad för investerare i råvaror prissatta i dollar.
Fundamentalt fortsätter kopparn att försvagas, då lagren stadigt ökar.
Jordbruksprodukter
En stärkt dollar angavs i många fall som orsak till tveksamma rörelser i jordbruksprodukter som sojabönor, majs, havre och vete.
En högre dollar innebär ökade kostnader för importörer, som köper med yen, euro och andra valutor.
Det fundamentala sägs vara negativt. Kina fortsätter dock att vara en stor köpare av sojabönor, vilket kan vara anledningen till att denna böna klarat sig bäst.
Spreaden, skillnaden, mellan de olika jordbruksprodukterna brukar dock inte bli alltför stor, eftersom det ena ofta kan ersätta det andra.
Att sojabönor klarar sig bra, trots den näst största skörden någonsin, är ett positivt tecken på lång sikt. Det kan tänkas att många spekulanter förväntat sig låga priser, då utbudet är rekordstort. Fortsätter kursen upp, kan dessa ”blankare” tvingas att återköpa.
Är denna grupp stor nog, kommer de att driva priset till ”obegripliga” nivåer (i en så kallad ”short squeeze”).
Det som är prisnegativt är främst en stor skörd, men också en stärkt dollar och ett fallande oljepris. Ett lägre oljepris minskar efterfrågan på majs och sojabönor för etanolproduktion.
Att sojabönor ”borde” falla, men inte gör det, är en stark köpsignal och ett tecken på att det finns en osynlig efterfrågan.
Råvaror
Tidigare artiklar på Börstjänaren:| 2010-05-03 | Råvarukommentar: jordbruk |
| 2009-12-21 | Råvarukanalen v.52 |
| 2009-12-14 | Råvarukanalen v.51 |
| 2009-12-07 | Råvarukanalen v.50 |
| 2009-11-30 | Råvarukanalen v.49 |
| 2009-11-23 | Råvarukanalen v.48 |
| 2009-11-16 | Råvarukanalen v.47 |
| 2009-11-09 | Råvarukanalen v.46 |
| 2009-11-02 | Råvarukanalen v.45 |
| 2009-10-26 | Råvarukanalen v.44 |
| 2009-10-19 | Råvarukanalen v.43 |
| 2009-10-11 | Råvarukanalen v.42 |
| 2009-09-27 | Råvarukanalen |
| 2009-09-21 | Råvarukanalen |








