ORSAKEN TILL SPEKULATIVA BUBBLOR

Nyckeln till spekulativa bubblor är en ökning av penningmängden vilken producerar en "boom" vilken följs av en korrektion av de felinvesteringar som uppkommit pga. "boomen". Denna period karaktäriseras av mindre pengar och krediter.

Cykeln genereras initialt av någon typ av monetär intervention. Vanligvis via en expansion av banklån till företag.

Om inte staten lägger sig i bestäms räntenivån av folks tidspreferenser. Vill de spara mer blir räntan lägre och investeringarna högre. Önskar de konsumera mer i nuet blir räntan högre och investeringarna lägre.

Vid en monetär intervention (sänkning av räntan) blir resultatet det samma som om folks tidspreferenser hade förändrats. Mängden pengar tillgängliga för investeringar ökar och med denna större tillgång på pengar så faller räntan.

Entreprenörer svarar på detta som om sparandet har ökat och de kan därför investera detta kapital i en produktionsstruktur vilken befinner sig längre ifrån den slutgiltiga konsumenten.  Investeringar flyttas från konsumtionsvaruproduktion till kapitalvaruindustrier. Priser och löner bjuds upp i dessa industrier. Men pengarna går inte omedelbart in i produktionen, utan initialt till börsen vilket får den att stiga.

Detta skifte till kapitalvaruindustier hade varit helt okey om  folks tidspreferenser faktiskt hade ändrats.  Men detta är inte fallet. De nya pengarna går från företagslån, till löner, hyror och räntor. Mottagarna av de nya pengarna spenderar dem på samma sätt som förut. Efterfrågan förändras då snabbt från kapitalvaruproduktion till konsumtionsvaror.

Olyckligtvis har nu kapitalvaruproducenter ökat tillgången på kapitalvaror till försäljning utan att det skett någon ökad efterfrågan från deras entreprenörskunder.

Dessa felinvesteringar likvideras då. ofta benämnd kris eller krasch, vilket är marknadens sätt att tillfriskna. Den efterföljande recessionen (ekonomisk avmattning) är marknadens justeringsperiod från felinvesteringar tillbaka till den normala strukturen vilken bäst servar kundernas efterfrågan.

"Boom"-perioden förlängs ofta med ytterligare doser av monetär "stimulans". Ju större den monetära expansionen, både vad gäller storlek och tid, desto längre tid vidmakthålles "boomen".

Ekonomins tillfrisknande (eller recessionen) tar bort ej vinstgivande företag vilka gjordes möjliga genom den monetära expansionen. Denna period karaktäriseras också av stigande ränta. Tidspreferenserna ökar vilket leder till att efterfrågan minskar på kapitalvaror relativt konsumtionsvaror. Börs och fastighetspriser faller för att reflektera den stigande räntenivån.

Monetär intervention kan alltså inte öka tillgången på riktiga varor. Den endast leder kapital till felinvesteringar.  "Boomen" har ingen solid bas och är således endast ett "illusoriskt välstånd".

Kända historiska bubblor är Tulipanmanin i Holland 1637, The Missisippi Bubble i Paris 1720, The South Sea Bubble i London 1720, Järnvägsmanin i England under 1840-talet, Börsbubblan i framförallt USA under 1920-talet, börsbubblan under 1980-talet i framförallt Japan, Fastighetsbubblan i Japan under 1980-talet, fastighetsbubblan i USA 1997-2005. I Sverige hade vi ju en rejäl fastighetsbubbla under 1980-talet, Nasdaq-bubblan i USA under 1990-talet etc. etc. etc. "and on and on it goes"...

Den gemensamma faktorn för dem allihop har varit en monetär intervention eller en enorm ökning av penningmängden, vilken slutligen lett till dessa felinvesteringar.

Dessa bubblor har också gemensamt att objektet eller manifestationen av den monetära interventionen var ett väl känt investeringsinstrument, aktier och/eller fastigheter. (Tulipanlökar har endast fått vara med en gång).

Så länge vi lever i en värld där tillgången på pengar manipuleras av regeringar, istället för att bestämmas av den fria marknaden, kommer monetära interventioner fortsätta att vara normen.

De ekonomiska lagarna ändras inte med tiden. Konsekvenserna av monetära interventioner har alltid varit och kommer alltid att vara "booms" och efterföljande "busts".

Spekulativa bubblor är den slutliga manifestationen av dessa monetärt skapade "boom"-perioder. Och  de avslutas alltid med att investeringar konverteras till mer produktiva tillgångar.

Vad man kan prognostisera med 100% säkerhet är att papperspengar, "fractional reserve banking",  centralbanker, Keynesiansk monetär policy,  och "självserverande" politiker kommer att kombineras för att säkerställa att det kommer att bli många fler "booms" och spekulativa bubblor för framtida ekonomer och historiker att berätta om.

SPECKA LUGNT!

Göran Högberg  

Chatta med Göran Högberg! Är det något i hans texter som kan verka obegripligt, eller har du funderingar i största allmänhet, skriv då en fråga i vårt forum.

Göran Högberg är Börstjänarens kaxiga finansguru med oslagbart bred och djup inblick i och utblick över världsekonomin.

Fler krönikor finner du här!