Quattro Stagioni
Som fundamentalist i min syn på aktier delar jag in aktieplacerande i fyra möjligheter:

1. Investering
2. Spekulation
3. Trading
4. Lotteri

Att se på aktieägandet som ett lotteri är det sämsta. Det är alltför vanligt bland nybörjare och mindre insatta. Inget kan vara farligare. Att köpa aktier för att man t ex tror att bolaget i fråga skall hitta olja på en plats där man hittills inte gjort det – då blir aktieägandet ett lotteri.

Att spekulera är för mig att inneha en aktie därför att man tror att aktiernas kurser kommer att stiga. Men högsta formen av aktieägande är enligt min mening att "investera" i bolag.

Då kan aktieinnehavaren känna sig som "ägare" av bolaget. Han ser på bolaget som en "business".

Trading är förstås en alldeles egen business, men denna placeringsform behöver jag inte gå in på, eftersom det ombesörjes av så många andra här på Börstjänaren.

Quanto costa?
Jag har i tidigare artikel skrivit om det som aktieägaren får som ersättning från bolaget han äger: Han får utdelning och han får i bästa fall se det justerade egna kapitalet öka år från år.

Men vilka är hans kostnader? Det är kostnaden för inköpet av aktien.

För en långsiktig innehavare av t.ex. Hennes & Mauritz-aktien är det tämligen ointressant att arbeta med PE-tal (dagens börskurs genom årets nettovinst).

För denne borde det vara viktigare att använda inköpspriset/nettovinsten som jämförelsetal.

Om aktieinköpet skedde för tjugo år sedan syns det direkt hur unikt intressant det varit att behålla denna vinstaktie dag efter dag, år efter år.

Vad är det för kostnader aktieägaren har i ett bolag? Skall han intressera sig för bolagets kostnader såsom hyra, personalkostnader, fastighetskostnader med mera?

Nej, aktieägarens enda kostnad för sig själv är inköpskostnaden.

Sysselsatt kapital
Men hur skall aktieägare på ett effektivt sätt se att verkställande direktören arbetar effektivt med bolaget?

När det gäller bolagets kostnader, så är det enda av intresse: KOSTNADEN för SYSSELSATT KAPITAL.

Sysselsatt kapital är det som verkställande direktören arbetar med. Det består av aktiekapitalet, företagets tillgångar samt bolagets lån och övriga skulder.

Jag tittar på ett bolags BALANSRÄKNING, som kanske är den viktigaste delen i ett bolags årsredovisning. Det är ju företagets grundbult (tillgångarna och skulderna).

Jag tittar på bolagets tillgångar; låt säga att bolaget X äger 324 miljoner kronor.
Jag tittar på bolagets skulder, som är, låt säga, 182 miljoner.

Det räcker alltså inte för VD att arbeta bara med aktiekapitalet; bolaget måste låna också.

Då har ju VD i detta exempel 324 + 182 = 506 miljoner kronor att arbeta med.

Kapitalkostnader
Kapital kostar pengar. På aktiekapitalet måste företaget X betala utdelning, låt oss räkna med fem procent på aktiekapitalet.

På övriga tillgångar vill ägaren ha ut minst tio-års-ränta. Låt oss räkna med att tio-års-räntan på statsobligationer är fem procent, så blir (den beräknade kostnaden) för de hus och andra tillgångar bolaget äger fem procent.

Skulderna: räntan bolaget betalar för dem, är kanske fem procent.
Allt kapital som VD arbetar med i detta bolag kostar fem procent.

Varför jag räknar med fem procents ränta i alla delar av kapitalkostnaderna? Tja, det är ju så att det inte låter sig göras att få reda på varje kapitalkostnadsslag i detalj, så jag väljer det näst bästa: en beräknad, uppskattad medelkostnad för kapitalet, på fem procent.

Fem procent på 506 miljoner kronor blir 25 miljoner.

Den summan delas på antal aktier i bolaget. I detta exempel 500 000 aktier.
Kostnaden för kapitalet 25 000 000 delas med 500 000 aktier = 50 kronor per aktie.

Detta företag går så bra att det delar ut 30 kronor i aktieutdelning. Ur aktieägarens synpunkt är ju detta inte en kostnad. I rättvisans namn dras 30 kronor bort från de 50 kronor som var kostnad för kapitalet. Nu blir kapitalkostnaden för det kapital VD arbetat med (ur aktieägarens synpunkt) endast 20 kronor per aktie.

Årlig kontrollbesiktning
Hur vet aktieägaren att bolaget går bra (ur hans synpunkt)?

Han får:
1. aktieutdelning
2. ökning/minskning av det justerade egna kapitalet (JEK) Se tidigare artikel på Börstjänaren.

I det här exemplet ökar det justerade egna kapitalet med 60 kronor. Då har aktieägaren fått 30 plus 60 = 90 kronor i värdeökning på sin aktie för det år som gått. (Jag talar inte om höjd aktiekurs (den yttre värdestegringen) utan om den "inre värdestegringen". Den är den bästa beräkningen för huruvida det är värdefullt för mig att äga aktien. Ökar det inre värdet på aktien så behöver ingen aktieägare oroa sig för den yttre värdeökningen, det vill säga kursens uppgång. Kursen följer automatiskt med, åtminstone i det långa loppet.

Utdelning + (årets JEK – förra årets JEK)
-------------------------------
Kostnader för bolagets arbetande kapital - utdelning


Hur har de gjort som grundlagt stora förmögenheter genom aktieinvestering?

De har köpt bra aktier, De har haft dem år efter år. Utdelningar och fondemissioner har varit deras belöning. Dessa två avkastningskällor har gjort dem rika. De har gjort ett inköp "en gång" och har följdaktligen endast haft kostnader för detta "en gång", för många år sedan.

Sedan är det bara att sitta och rulla tummarna och titta på hur kulorna ramlar in varje år utan att de behöver erlägga mer avgift för detta.

Men det gäller alltså att ständigt ha koll om VD sköter företaget bra. Ett sätt att utföra denna kontrollfunktion är att varje år, med hjälp av årsredovisningen och ovanstående beskrivna formel kolla några få här i artikeln omnämnda siffror. Det är bara att sätta in siffrorna i formeln.

Detta lilla arbete behöver bara göras "en gång om året", när bolagets årsredovisning kommit. Denna jämförelse år från år säger allt. Ja, allt vad en långsiktig aktieägaren behöver veta!

Endast vid köp och försäljning, av denna långsiktiga aktie, har själva aktiekursen någon betydelse.

•
Staffan Kjellin

Att läsa en årsredovisning I: JEK