JAG ÄLSKAR JEK! (DET JUSTERADE EGNA KAPITALET)
Det finns många aktieintresserade och aktieägare som inte vet hur man läser de redovisningar som bolagen lämnar. Det framkommer bland annat i bloggar och frågor på aktieträffar.

Många frågar sig hur det går till att snabbt bilda sig en uppfattning om ett bolags vinst, vinstutveckling, räntabilitet o.s.v.

För alla dem kommer här en guide hur man gör: För nu är det dags att hoppa direkt in i den nykomna årsredovisningen! Det är en ren njutning att få sätta tänderna i siffrorna och avslöja(!) styrelse och direktör som ju är ansvarig för siffrorna!

VEM ÄGER FÖRETAGET?
Jag går direkt till balansräkningen, och där tittar jag direkt på EGET KAPITAL. Det är ju aktieägarna som ä g e r företaget. Det är därför mycket viktigt att ha detta som utgångspunkt.

Ägaren vill ju självklart ha reda på hur det har gått för företaget under året eller under kvartalet. Precis som i en familjebudget, så är det TILLGÅNGARNA minus SKULDERNA som är vad aktieägarna äger.

Det lättaste är att titta på SKULDERNA.

INGEN TROLLAR BORT EN SKULD
En skuld är en skuld och inget annat. En skuld går att precisera i kronor. Det är ett verkligt tal. Det går inte att lura bort.

Men tillgångssidan kan vara lite knepigare. Där kan tyvärr företagsledningen få användning för eventuell fantasi.

Sedan 2005 har Sverige ett nytt sätt att redovisa aktietillgångar och goodwill i ett företag.

Vi börjar med goodwill: Det är ju något som uppkommer när ett företag köper ett annat. Det betalas ju i allmänhet ett högre pris än det bokförda värdet; det pris som betalades kanske omfattar immateriella tillgångar (som till exempel varumärken och know how) som inte riktigt har täckning. Då tar man det pris som verkar vettigt och använder det som tillgång.

Det som blir över bokförs som GOODWILL. Det blir en tillgång. Men det är en beräknad tillgång och den går inte att ta på. Det är en chimär, en inbillning

BEHÖVS GOODWILL?
Men goodwillen blir en tillgång när bolagets auktoriserad revisor godkänner den. Sedan 2005 och med ett nytt bokningssystem måste företagsledning och bolagets revisorer gemensamt komma överens om och fram till vad som är lämplig GOODWILL just i dag.

Tidigare var det lättare. Då skrevs GOODWILL av på visst antal år som bestämdes innan. Till exempel tio år. Atlas Copco skrev på 1990-talet av GOODWILL på 40 år. Men det är rekord i svensk redovisningshistoria.
Jag skulle vilja att aktieägaren som läser och analyserar årsredovisningen helt bortser från GOODWILL. Den finns helt enkelt inte i en realistisk analys.
Den är utanpåverk som inte går att realisera i pengar. Eller — jo, det gör det kanske: vid ännu en försäljning. Då får ju alla se om Goodwillen var realistisk.

TILLGÅNGAR
Sedan går jag till tillgångssidan Det är intressant att titta på fotnot 1, 2 och 3 o.s.v. Där kan det dölja sig mycket smått och gott. Hur avskrivningar beräknas o.s.v. Men det får jag kanske återkomma till och berätta om en annan gång.

SNABB-ANALYS
När jag sedan gör en snabb-analys så tar jag i alla fall TILLGÅNGARNA minus GOODWILL och från det det tal jag då får (de tillgångar man kan ta på), drar jag skulderna. Och då får jag AKTIEÄGARNAS JUSTERADE EGNA KAPITAL (JEK).
Detta är vad aktieägarna ä g e r.

Det är ju lämpligt att dela detta med antalet aktier som finns i bolaget. Då får man ett lätthanterligt jämförelsetal och det jämför man med året före.

ETT EXEMPEL
År 2006 JEK är 15 kronor per aktie.
År 2007 JEK är 17 kronor per aktie.
Då har ju aktieägarens INNEBOENDE VÄRDE ökat med 2 kronor.

Sedan finns det en siffra till som är intressant: UTDELNINGEN
Den är också verklig. Det är riktiga pengar som betalas ut.

Säg att UTDELNINGEN År 2007 var 3 kronor.
Då är ju aktieägarens vinst detta år 2 + 3 = 5 kronor (ökning i JEK plus årets utdelning).

VAD KASTAR FÖRETAGET AV?
Är aktien inköpt för 70 kronor så blir ju aktieägarens förtjänst 7 procent.
(5/70 = 0,0714 = 7 %)

Säg att tioårsräntan på statskuldsobligationen då är 4 procent. Så har ju AVKASTNINGEN på aktien relativt sett varit mycket bra det året.

Sedan kan ju kursen har gått upp 10 kronor. Men det räknas inte här. Det är ju den yttre värdestegringen. Men den har ju aktieägaren ingen glädje av i fall han vill behålla aktien som en investering år efter år.

Jag tittar inte heller på bruttomarginaler och liknande jämförelsetal. Det blir så missvisande. Det är annars journalisters och analytikers älsknings-jämförelsetal.

Dessutom är jag helt emot P/E talet. Price/Earnings (kursen/nettovinsten). Där kan företagen manipulera hur mycket som helst.

OBS!
Ett viktigt påpekande: Varje aktiebolag på börsen gör två redovisningsberäkningar. Den ena för MODERBOLAGET och den andra för KONCERNEN. Det är redovisningen för KONCERNEN som är det enda som är av intresse vid en snabb-analys!

•
Staffan Kjellin