Olja
Oljepris fortsatt upp?

Om man ser hur energiaktiernas aktiekurser rörde sig i fredags, är det inte sannolikt med någon längre fortsatt uppgång. Ingen bra " follow through " med andra ord.

Det finns faktiskt mycket duktiga oljegurus som tror på 80 USD/tunna f:a kv.-09 och 60 USD 12 månader senare.

Presidentval & Börs
Det har varit fjorton valår i USA sedan 1949. Två stycken av dessa har varit år då börsen stannade på minus över året.

År 2000 minus 10% och år 1960 minus 3%. Det är således 86% chans att den stiger under ett valår.

Den genomsnittliga uppgången ett valår har varit 9% exkl. utdelning.

Snittuppgången januari till maj har varit 2,1%. I år har den fallit 4,6%

Perioden maj tom. december har historiskt under ett valår varit starkare än januari tom. maj.

Den riktigt långa börstrenden (vilken har ändrat sig vart tredje år i genomsnitt sedan 1978) pekar fortfarande upp sedan den 21 mars 2008.

Att läget är prekärt och manar till försiktiga strategier talar top timers consensus i USA (lång sikt) där ingen av de tio bästa nu tror på uppgång och nio stycken tror på nedgång. På kort sikt tror två på upp, sex på ned och två på sidledes.

För guld står det 3-1 och långa obligationer 2-2

Styrka
Marknader som visar "relativ styrka" är: Japanska NIKKEI, Moskva, Accenture, Dollar mot Pund, Yen, Canada-dollar, och Nya Zeeland-dollar.

Det mesta har naturligtvis brutit ned och trendar ned på alla cylindrarna (tekniskt på kort sikt). De amerikanska Investmentbankerna har blivit översålda (IAI) och LEH. Här kan det finnas möjligheter då det 158 år gamla Lehmann Brothers inte blir någon Bear Stearns.

Centralbanker
Centralbankerna i många länder lånar ut till en ränta vilken understiger den penningvärdeförsämring som dessa centralbanker skapar:

USA ligger 2% under inflationen. Chile har en inflation på 8,25% och en utlåningsränta på 6,25%, Thailand inflation över 6% och ränta 3,25%

Vad en marknad är
Alla individer är olika – som tur är. Utan dessa skillnader skulle det vara väldigt liten variation på vad som produceras. Det skulle inte finnas någon specialisering av arbete.

Som det nu är finns det en enorm variation på vilka olika sorters arbete folk är villiga att utföra. Denna variation gör att det finns tillgängligt många olika typer av produkter och tjänster.

Det existerar också en enorm olikhet i smak och önskemål. Detta är också tur. Då dessa skillnader gör att världen fungerar.

Om alla ville ha samma sak, skulle vi alla kämpa mot varandra för att skaffa det lilla som var tillgängligt.

Variation är källan till harmoni i mänskliga relationer. Pga. att vår smak är annorlunda kan vi byta med varandra på ett sätt som är ömsesidigt positivt.

Om vi hade precis samma värderingar skulle vi inte kunna handla. En av oss skulle ha vad båda parter helst vill ha, och skulle inte vilja ge upp detta.

Med våra olikheter i värderingar kan man lämna ifrån sig något i utbyte mot något man värderar högre. Båda parter förbättrar sin situation utan att skada den andre.

Detta är en marknad! En kompatibilitet av värderingar som gör ett utbyte möjligt.

En anställd handlar sin tid och ansträngning för något han värderar högre – pengar. En arbetsgivare handlar sina pengar för något han värderar högre – tiden och ansträngningen av den anställde.

Dessa marknader tillhandahåller det enda sättet för oss att veta vad individer egentligen vill ha. Enbart när en individ ger upp någonting han har i ett utbyte, kan man veta hur mycket han värderar det han säger att han önskar.

Mänskliga behov är obegränsade. Att säga att man önskar någonting indikerar inte hur mycket individen önskar detta. Endast när han erbjuder sig att ge upp någonting för att få detta, vet vi hur mycket han värderar det.

Önskningar är obegränsade, tillgångar är begränsade. Dessa förhållanden är anledningen till att individer måste göra val. Individer bestämmer hur de skall använda sina begränsade resurser för att tillfredställa sina starkaste önskningar.

Genom detta utvecklar de värdeskalor, vilka vi endast kan se genom att titta på de utbyten de är villiga att göra.

Kanske en individ inte kan säga exakt vad han har på sin värdeskala. Men han väljer enligt denna när han måste ta ett beslut. Och han väljer det han tror kommer att tillhandahålla honom den största lyckan.

Voila!

•
Göran Högberg
goran.hogberg@borstjanaren.se

Göran Högberg är Börstjänarens kaxiga finansguru med oslagbart bred och djup inblick i och utblick över världsekonomin.

Fler krönikor finner du här!