VECKA 33
Torsdag
18
Augusti
BT-annons
2022-07-11

Gråt inte för mig...

Favorit i Repris: I början av 1900-talet var Argentina femte rikast landet i världen, men sedan kom immigranterna, italienarna, med sina "politiska ideer".

ARGENTINA?  GRÅT INTE FÖR MIG…
”Christina” vinner valet på en massa ”löften” (lövar & löövar). Hon har utan tvekan gått i den politiskt beroende politiker skolan och vet hur en slipsten skall dras.

Argentinsk politik är mycket enkel.

Historia
1800-talet, stora jordägare.

År 1900 ett mycket rikt land, femte i världen.  Så rikt att tom. engelska ”gentlemen” hoppades få gifta bort sina döttrar till argentinska ”gentlemen farmers”. Sådana som friade till Carmencita med en estancia som var förfärligt stor med tjugotusen kor och många prisbelönta tjurar samt även kunde dansa tango som ”A true Gentleman Farmer” (de kunde även spela hästpolo med bravur, vilket bara det är väldigt gentlemannamässigt då det är endast ”gentlemen” som spelar polo).

Vad hände sedan för att störa nämnda idyll? Jo, in kom immigranterna i stora skaror lockade av rikedomarna. De anlände till Buenos Aires, en underbart vacker stad vid denna tid.  I dag har den en bedagad charm som är riktigt charmig.

De flesta immigranterna kom från Italien, tenderade att stanna kvar i stan och ha en massa ”politiska ideer”. Det tog inte lång tid förrän massan i Buenos Aires utnumrerade de få rika gamla familjerna ute på landet.

(I en ”demokrati” ni vet, så ”vinner” alltid majoriteten.)

Efter detta har argentinsk politik bestått till största delen av en öppen auktion för röster från Buenos Aires. 

Vem som än lovar massorna mest, vinner. Därefter går landet i konkurs.

Argentina har regelbundet en finanskris vart tionde år: Hyperinflation, ”default”, stängning av banker m.fl. Trevligheter. Snart dags igen med andra ord (på en biograf nära där ni bor).

Argentinska politiker är ”smarta”. De lovar medel- och de lägre ”klasserna” en massa. Högre inflation sänker sedan nämnda ”klassers” köpkraft. Låter bekant på något sätt, hum?

Artiklen är en repris från 2011

 
Tidigare artiklar på Börstjänaren:
Annons


 
Message: