BT-annons
Söndag 24 juni 2018
ANNONS
strip

2018-06-24

Kryptovalutor – en introduktion till den nya ekonomin: I

Vad är kryptovalutor? Kan en vanlig människa investera i dessa? Hur gör man? Har inte tåget gått efter förra årets starka uppgång? Börstjänaren ger svar om framtidens stora investeringsmöjlighet.

Finanskrisens år, 2008, presenterades en innovation som många tror kommer att förändra världen – eller som kanske redan har gjort det: den första blockkedjan och dess omedelbara tillämpning, Bitcoin. Den så kallade ”kryptovalutan” bitcoin har sedan 2008 gått från ingenting till i skrivande stund ca 8.000 USD.

Under hösten 2017 fick hela världen upp ögonen för valutan, då priset på sex månader (juli-december) gick från ca 1.900 USD till dryga 19.000 USD, en tiodubbling av priset! Detta är dock inte något unikt när det gäller bitcoin. Juli-november 2010 steg valutan sjufalt; från 5 cent till 36 cent. Och sju månader senare, 9 juni 2011, noterade bitcoin en ny ATH på 29,58 USD, ett åttiotvåfaldigande på sju månader! Därefter ett kraftigt ras ned till 2,14 USD, noterat 18 nov 2011: minus 93 procent på fem månader! Därefter en hundradubbling på ett och ett halvt år: 213,72 USD noterat 9 april 2013! Etc. etc. – bitcoins tioåriga framgångshistoria har skapats under skyhög volatilitet.

Vad som pågår i bitcoin och i kryptovärlden är ingenting mindre än en revolution. Den stora osäkerheten i kryptovalutans värdering beror till stor del på den tekniska komplexiteten. Storslagenheten och användbarheten i blockkedjetekniken är inte helt lätt att begripa, varken för gemene man eller institutionella placerare.

Och den genomsnittliga investeraren tycks resonera som Warren Buffet och endast investera i sådant som hen begriper. Det tar tid för komplicerade nymodigheter att få fäste i det de breda folklagren. Därför är kryptovalutorna i första hand datanördarnas kungsväg till ekonomiskt oberoende.

”Den nya ekonomin”

När millenniet var ungt och internet slog igenom utlovades vi en ”ny ekonomi”, som skulle ta våra aktier till himlen. Men vad vi fick var bubblor och bloggar, sociala medier och finanskriser, folkvandring och fejkade nyheter.

All världens kommunikation sker blixtsnabbt över nätet och alla har möjlighet att delta. Men det innehåll som numera färdas över jordklotet med blixtens hastighet är information som inte går att kontrollera och verifiera. Därför har osäkerheten vuxit med den enorma ökningen av informationskällor.

Halva jordens befolkning har nu tillgång till internet. Billigare och bättre kommunika-
tionsmöjligheter för en mångdubblad skara aktörer skapar behov av enkla och säkra lösningar för överenskommelser och betalningar. Vad som inte har hängt med i den ystra globala internetdansen är bankerna. Vi kan kommunicera med någon på andra sidan jordklotet på sekunden men vi kan inte lika enkelt förmedla säkerhet och tillit, överföra pengar eller värden. Det vill säga, vi kunde inte det, men nu kan vi, tack vare blockkedjan.

Den fortfarande okände Satoshi Nakamoto (hans identitet har inte avslöjats) löste med sin implementering av blockkedjan (ett decentraliserat offentligt register som inte går att manipulera) det s.k. dubbelbetalningsproblemet, vilket möjliggjorde säkra transaktioner digitalt över internet utan tredje part – utan någon mellanhand.

Därför kommer blockkedjetekniken sannolikt att innebära för ekonomin vad internet har inneburit för kommunikationen. TV, tidningar och bloggar ploppar upp lite varstans och ”gammelmedia” tvingas ge upp sina monopol. När behovet av en tredje part (dvs banken) för att skapa säkerhet i en affär försvinner, förenklas de ekonomiska transaktionerna och blir snabbare, billigare och säkrare. Detta är framtiden och ”den nya ekonomin” – på riktigt. 

Krypto – inte bara bitcoin

Alla har väl numera hört talas om bitcoin och kanske även att det finns andra så kallade ”kryptovalutor”. Hjälten i dramat är dock inte dessa valutor utan själva den kryptografiskt säkrade blockkedjetekniken i sig, som gett upphov till en mycket het bransch med tusentals pågående projekt. 

Valutaaspekten är bara en liten del av kryptoprojekten. Blockkedjor kan användas till så mycket mer än bara betalningar. Därför talar vi hellre om just kryptoprojekt än om dito valutor. De olika projekten är att likna vid startup-bolag, som man investerar i via olika tokens (sv. tecken, pollett, jetong, symbol), vilkas värden skapas på olika sätt. Det finns
aktielikande Equity tokens, som representerar ett ägande; Payment tokens (såsom bit-
coin), som verkligen är valutor; Staking tokens, för validering av transaktioner; Utility tokens, betalning för framtida varor och tjänster etc. etc.

Bland kryptoprojekten finns startups som kommer att tusenfaldigas i värde och mer. Och naturligtvis finns där även ett stort antal projekt som kommer att skrotas och gå i graven eller föra en tynande tillvaro. Risken bland kryptoprojekten är mycket hög – men mycket hög är förvisso också vinsten när man träffar rätt.

Att investera i krypto

Kryptobranschen är ung och mycket het. Efter förra årets enorma uppgång befinner sig hela branschen i en rekylfas. Men hur länge denna kan pågå finns ingen som vet. Och dessutom kommer det även under en tillfällig (?) tillbakagång att finnas lyckosamma projekt som stiger rejält i värde. 

Missa inte Kryptovalutor – en introduktion i den nya ekonomin del II, där vi intervjuar vår egen kryptoexpert och -investerare Christian Westermark!

Du kan även lyssna på Christian live på vårt specialwebinarium om kryptomarkanden där han går igenom sina bästa kryptocase och berättar hur man kan investera i den spännande kryptomarknaden med möjliga tio- eller hundradubblare på 3-5 års sikt! Välkommen att rekvirera en länk här!

Eller mejla info@hasafuma.com med rubriken "krypto"

 
 
Tidigare artiklar på Börstjänaren:
ANNONS


BT-annons
BT-annons
 
Message: